mistermellz

Det råder en lägenhetstorka i denna stad. Jag, med min relativt låga smärtgräns på hyran har det inte lättare än någon annan heller. Det kommer i snitt ut två-tre ettor i månaden på lulebo. Av dem är det alltid en på vishan, en som är för dyr och en jag bokar men blir snuvad på av någon med längre kötid, och så håller det på.

Efter allt soff-lånande har jag haft en relativt fast punkt hos mamma, men nu har jag gått från att vara inneboende pendlare i min mors garage ute i Boden till att i alla fall vara inneboende i samma stad där jag jobbar. Detta kommer alltså betyda att jag bland annat sänker mina transportkostnader, och att jag får sova längre på morgnarna. Det lär även betyda att jag kommer gå en stackare här i denna enrummare på nerverna med mitt snarkande, surplande och konstanta smattrande på tangentbordet...

Stay tuned.

Jag såg filmen för ungefär två timmar sedan och då ville jag skriva en massa om hur den påverkade mig, men så hände något helt annat för en stund och jag tappade bort känslan. Det är så det fungerar, men får du 103 minuter över så tycker jag att du ska känna på den.

.

På grund av att jag levt i en väska till och från ett tag nu så har jag inte riktigt åstadkommit något över huvud taget. Det har sovits på soffor och madrasser, flängts hit och dit för att hinna med bussar och arbete. Trots att jag inte har någon fast punkt längre så känner jag mig mer rofylld än på väldigt länge. Jag vet inte hur djupt det går, men jag lever på den känslan. Det är ett rofyllt kaos, mitt liv just nu.

pic, theogosselin