Jag virkar, därför finns jag
Allt är mer intressant än att sova. Det ligger verkligen längst ner på min lista. Så, när jag igårkväll låg i sängen där vid tolvtiden, perfekt instoppad i täcket och med lagom fluffade kuddar så kändes det som en sorts triumf. Jag låg rätt och slätt på rygg och tittade i taket, heeelt till freds. Toppen! tänker jag. Börjar nynna någon solskenssång. Det här är ju helt fantastiskt. SNART, snart så somnar jag! Efter två minuter börjar jag vicka på tårna. Otroligt, jag har inte bytt position eller ens flyttat en arm. Jag känner det på mig, vilken sekund som helst! Får syn på en fläck i taket. Ojdå.. nåja. Det här är kanon! Det är inte sant så bra det går. Sant.. Det är inte sant.. För bra för att vara sant.. Gör något annorlunda! Så jag vänder på mig, lägger mig på sida och blundar extra hårt. Tre minuter senare... sitter jag upp i sängen, med datorn i famnen, och VIRKAR.
Mössan blev klar klockan 04:35...
...Ooooch nu sitter jag å lipar till ett frieri på Ellen Degeneres show. Isn't life random?
