mistermellz

Vi har anlänt på Koh Samui - plagiatens mecca. På de tidigare ställena har man väl stött på en eller tre försäljare, men här snackar vi kvinnor som sätter sig på en på stranden och utbrister "sexy lady! foot massage!". Det är alltså här alla turister glassar, de turistiga turisterna.

Det är även här solen gömt sig de tidigare veckorna. Idag har vi hunnit ligga och steka i två timmar, ätit lunch (för ovanlighetens skull) och bokat en rad aktiviteter. Däribland elefantsafari, kajakpaddling i grottorna, snorkling nummer två och jag ska äntligen få mata tigrar!

Idag var även dagen då jag lärde mig pruta ordentligt. Det slutade däremot med att jag köpte de skitiga visningsexemplaret av mina quiksilvertofflor då de var de enda som passade... Kan vara därför jag fick ett så fint pris, MEN, jag håller mig till min historia - jag är kungen av prutning.

Dagen till ära byter jag julbordet mot nudlar. Rå om varandra och ät skinka uta' h-vete. Det skulle jag ha gjort.

De har båda insett att stora, vida världen, där den ligger för våra fötter, är öppen att ta del av och jag tycker ärligt talat att världen kan vara stolt att ha dem på besök också.

När den enda kopplingen jag har till svensk jul är facebookstatusar till höger och vänster känns julen som en sådan sak som händer långt, långt borta. Sådant man läser om i tidningen. Jag ser ingen större vits med att fira jul när jag inte är med de människor jag älskar ändå, det är trots allt vad jag firar. Jesus i all ära men jag kände inte grabben.

Jul eller inte, jag saknar mina ögonstenar, mina bröder, så innerligt mycket. Det går inte en dag som jag inte är stolt över att vara storasyster.

Lindrar solbrännan med Thriving Ivory och växtoljor.

Nattens alla timmar av oavbrutet techno-dansande ute i skogen bland neonprydda människor har lämnat mig med en lite blurrig blick och en utmattad kropp. Half moon partyt var annorlunda och fantastiskt, låt oss lämna det så.

Vi tog vesporna kring tolvsnåret och frukosten blev lunch i skräddarsits på en orientalisk kudde i en restauranghydda vid vägen. Efter det har vi alla legat utslagna med varsin bok på stranden nedanför våra bungalows. Det är först nu kring halv sju på eftermiddagen jag har tagit mig upp till hyddan igen och nu ligger jag i min myggnätshimmel och lyssnar på Deportees.

Saker som klassas som vanliga i vardagen blir exotiska när man är någon helt annanstans. Jag tror jag ligger kvar.

Det handlar om den här stunden, men det är stunden som påminner en om något man en gång känt och tycker om att känna.

Vi har entrat Koh Phangan. Efter att ha lämnat en så välvårdad och paradislik ö som Koh Tao har jag haft lite svårt att skaffa mig ett fint intryck av Koh Phangan. Det är inte det att jag är kräsen, jag är ju för tusan en lort själv, men man har väl vant sig vid semesteridyllen.

Ön är känd för sitt eviga festande, alla moon partys och även ett helt okej utbud av aktiviteter. Innan vi anlände hade vi förstått att ön skulle vara bra mycket större till storleken än Koh Tao, men även detta blev en omställningsfråga. Vi hyrde direkt vespor för hela veckan för även om vi inte bor långt från civilisationen så är precis _allt_ utspritt över hela ön, så taxi hade inte kommit på frågan. Även om jag trivs till fots inser jag att det skulle ta upp allt för mycket tid att ta sig mellan ställena.

Våra bungalows är oförskämt mysiga, det är första stället vi har myggnät och Adde var så skön igår när hon sa; "man känner sig som en prinsessa". Ha-ha..

Eftersom att ön verkar leva av festande turister så ska vi väl inte vara sämre, klart man vill bidra till deras levebrö'! Idag är det halfmoon party, 22a börjar uppvärmningen inför fullmoon med ett moonset party, 25e äger själva fullmooon rum på stranden och tre dagar efter det kommer svallvågorna av det hela att äga rum på The Pirate Bar. Seda rullar det på sådär antar jag. Hade vi vetat om före hur det egentligen såg ut och kändes hade vi förmodligen stannat en längre tid på Koh Tao, turtle island, och anlänt här lagom till full moon. De andra aktiviteterna som finns här ikring är ju faktiskt samma som Koh Tao är känt för så det hade vi kunnat sysselsätta oss med där. MEN, icke att sura för här hänger jag på andra sidan jorden och chillar runt i ballongbrallor, alternativt utan, dagarna i ända.

-

Privilegier:

Vi har just käkat frukost på vårt favorithak här på Koh Tao (läs det billigaste och närmsta). Det är faktiskt riktigt mysigt och servicen är snabb, snabb, snabb!

Båtresan hit var allt annat än smidig. På grund av skyhöga vågor som kastade runt passagerarna (och fick passagerarna att kasta upp) så tog resan en och en halv timme längre än beräknat. I tre timmar satt vi alltså och höll i oss medan vi bad böner om att det skulle vara över. Såhär i efterhand bör det naturligtvis vara enbart en rolig historia att berätta om, men då vi har minst fem liknande båtresor kvar så är det inte riktigt roligt - än.

I övrigt är ön liten, bergig, fin och väldigt, väldigt kryp-bebodd. Jag som inte har några som helst problem med de små liven har agerat utkastare. Jag har kutat mellan våra bungalows och jagat ut allt från ödlor till kackerlackor. Här om dagen då jag satte mig på dass fick jag sällskap av en knytnävsstor spindel. Till alla människor som varnade oss innan Aussie om att det var krypen och djurens land; ni hade fel. Krypen bor här, på Koh Tao.

-

Igår hyrde vi vespor. Hela dagen rände vi upp och ner för de branta backarna för att hinna se så mycket av ön som möjligt då det är extremt brant överallt och därmed för tungt att bara ta sig till fots.

Idag då vi körde tillbaka vesporna med en timme till godo genomgick de en snabb kontroll och sedan fick vi tillbaka depositionen - våra pass. När allt var frid och fröjd och vi hade hunnit ner för backen kör uthyrningskvinnan ikapp oss och ropar "hello miss, hellooo. broken!" Det såg ut som om en skruv lossnat i underkanten av kåpan.

Efter några minuters civiliserat dividerande samt bönande och beende från hennes sida insåg hon att vi inte tänkte betala och lämnade oss med ett hotfullt "good luck".

Vad göra? Hon hade godkänt vespan och gett tillbaka passen. I värsta fall kan hon lika gärna ha skruvat löss skruvjäveln (ursäkta min franska, det är lite för färskt i minnet än) och kört ikapp oss så fort hon var klar.

-

Idag ska vi paddla kanot. Vädret är inte tiptop men solen lyser genom stackmolnen och vinden är inte lika hård som igår. Planen för följande dagar är: kanot, hike och snorkling. På lördag bär det av till Ko Pangan fram till juldagen då vi drar vidare till Koh Samui och stannar där till efter nyår. Då väntar Malaysia!

På återseende

Här har flipflopsen åkt av, fötterna är på bordet och just nu roar vi oss med kortspel, wi-fi och parfymprover från Victoria Secret. För första gången på över en månad luktar vi inte bara svett...

Moln i Surfers! Just nu forsoker vi tre stackars krakar som ar kvar spara alla vara slantar sa de senaste dagarna har jag levt pa en pase havregrynsgrot varvat med en pase ris... Varvat med kakor, men det ar ju en nodvandighet!