mistermellz

Att leva på existensminimum och ändå förlora miljontals kronor (känns det som) är en konst. Vi är grymma på detta. Det känns som om pengarna flyger ut genom fönstret och allt man hinner registrera är timmarna som flyger förbi i solen eller nudlarna som flyger ner i magen. Visst hade man hört om hur Australien är ett dyrt land, men chocken är ändå ett faktum.

En sammanfattning av de senaste dagarna är på sin plats:

Det är otroligt varmt här. _Otroligt_. Solen gassar och termometern ligger kring 30 om dagarna medan den bara droppar några enstaka grader mot kvällen.

Vädret har svängt om en del men de soliga dagar vi lyckats lapa har ändå förvandlat mig och Amanda till Brandbilar och skaldjur. Jag har fått uppleva en ny grad av brännskada då huden liksom spänns och blir illröd-fläckig. Jodå, mor, jag konsumerar solkräm för en hel armé men vad hjälper det när ozonlagret är paj. dagen idag spenderades under ett träd i långbrallor jag fick panik-köpa i en av alla helt fantastiska surf-shoppar i stan.

Hostlet ligger centralt efter The Esplanade i Cairns city. Det finns ingen egentlig strand på den här sidan utan vi hänger ofta vid det enorma, allmänna poolområdet som ligger rakt över gatan. Det ligger dock kant i kant med havet så det är fantastiskt fint, men vi längtar efter sand mellan tårna.

Kameran har väl blixtrat till lite sporadiskt (hej, sarah) här och där för att man känner sig lite obligerad, men som vi lever nu så har jag väl inte riktigt haft ro att dokumentera speciellt mycket. Jag kommer att ladda upp de bilderna när orken infinner sig och internetet inte är begränsat. Patience!

Annars?

Vi har hookat med V.G som anlände igår och han har redan fått fart på oss. Idag bokade vi två utflykter. En till barriärreven som avgår från hamnen nedanför hostlet på torsdag, och så en till världens äldsta regnskog(!!!) som äger rum redan imorn!

Efter dessa två så känner vi att Surfers Paradise kallar. Där kommer vi försöka oss på resans första jobbsökande. Tanken är att stanna i sisådär två månader för att sedan åka vidare längst med kusten, förmodligen köpa/hyra bil och stanna någonstans på vägen för att jobba på en farm eller två.

Slutligen är väl målet att ha skrapat ihop såpass med slantar att man hamnar i Asien för att kunna förskjuta hemfärden till rusket och leva lite glassigt för ett tag.

Inget är ristat i sten, den som lever får se, men just nu så är det i de banorna som tankarna rullar.

Bränd och flagnande näsa är allt jag har att erbjuda för tillfället. Stay tuned.