Allting är relativt, utom relativiteten själv
Jag tänker fortsätta att propsa på det. Det är den enda sanningen som någonsin existerat. Här följer ett exempel:
Jag gillar inte att jag alltid jämför saker. Det känns som om det alltid krävs att jag tänker en extra gång för att jag ska tänka i mina egna banor. Jag vill hata genre. Jag vill hata att sätta människor, känslor, saker eller händelser i ett fack. Alla situationer är unika, helt nykläckta i dagens ljus och det finns ingen som kan säga hur du egentligen ska göra i din situation. Det finns liknande situationer, i vilka du kan finna inspiration till att lösa din egen konflikt, men det finns ingen situation, människa eller känsla som kan jämföras. Jämförelsen är vad som tycks ligga bakom allt som är fel, så som lågt självförtroende och kommersialismen. Å andra sidan behöver vi jämförelsen, för att kunna avgöra egentligen allt.
bara jag som inte riktigt hänger med...? skyller på att det är för sent på kvällen för att min hjärna ska fungera ordentligt =)
Det ironiska i mitt exempel är: det faktum att vi jämför allting gör att vi inte ser hur bra det vi redan har är, men om vi inte skulle jämföra saker skulle allting vara totalt främande och det skulle försvåra massvis.. ungefär. det innebär att jag kan säga att jag står för att jag hatar jämförelse, men jag måste tillägga att den behövs :)
