Drama
Jag ligger för döden. Typ. Feberdöden. Jag är sällan sjuk nu för tiden men när det slår till så slår det med ett fett jäkla basebollträ och så ligger jag där totalt klubbad och orörlig. Huvudet väger tiotusentals kilo och kroppen är i sämre skick än en sjuttioårig reumatikers. Var nyss ner i köket och hämtade te och det var en hel expedition i sig att ta sig ner och upp för trappen. Jag är inte mycket för folk som klagar men då jag vanligtvis är en sådan person som gillar att studsa runt som en jojo kors å tvärs så känns det mäkta begränsande. När jag blir såhär matt så vill jag egentligen bara simma över älven, klättra i träd och hjula runt på gräsmattan(!!!)
Livet är fint. Oavsett.
Kommentarer
Trackback
