Självet vs jaget

Jag tänker försöka berätta om mina två jag. Som vanligt inte för att påverka någon eller få någon form av bekräftelse, utan för att det är så det ligger till, och för att jag kan. Det ena är jaget, och det andra är självet. Egentligen är det självet som är jag, men det finns stunder då jag inser att det inte finns tid för människor att förstå självet, och då aktiverar jag jaget. Det har alltid varit så. Jaget är inget vidare speciell, bara mer lättsam. Det handlar inte om att vara någon annan eller säga vad folk vill höra, utan mer om att hålla sig på en viss nivå. Det är faktiskt rätt fegt, för det handlar ju egentligen bara om att komma överens med så många människor som möjligt, dock utan att vara sådär odrägligt falsk och artig på låtsas. Detta är bara ett faktum jag konstaterat. Det är väl därför jag startade den här bloggen också, och det är förmodligen därför jag har ett sådant behov av att få bruka kreativa uttrycksformer över huvudtaget. Här eller till exempel på en vit duk kan jag måla ut mina tankar utan att veta vem som kommer att se dem, och på obestämd tid. Det gör att självet kan härja fritt.


Kommentarer
Postat av: Anonym

Hej självet, jag saknar dig

2010-05-25 @ 22:54:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0