mistermellz

Okej, mina medmänniskor. Dagen fortskred på följande vis:
Vaknade på hostel nummer två, det bättre om man måste jämföra. Och om man inte måste jämföra. Checkade ut klockan tio och drog ut i regnet med våra monster. Ut å in och upp å ner i tuben för att sedan rasa in, genomblöta, innanför dörrarna. Hemma. Det tog inte länge att bestämma att IKEA skulle bli dagens mål. Köttbullar sa jag. Gardiner behöver vi också, konstaterade Carro. Efter en oändlig bussfärd befann vi oss på nästan svenska marker. Så fort vi fick katalogen i hand och vandrade in på första avdelningen så blev vi lite till oss. Möjligheterna! Den prydliga listan var som bortblåst, eller snarare aldrig uppväcklad utan där sprang vi runt och åhh:ade och ohhh:ade och rev ner saker från hyllorna, ner i våra gula påsar. När vi efter några timmar i dimman började lasta upp sakerna på bandet å de aldrig tog slut insåg vi att vår mecka-resa hade fått en liten vändning. Med två fullproppade, blåa IKEA-påsar var, en otroligt fet matta, tre enorma plastbackar och en klädställning över armen stapplade vi oss ut genom portarna igen.  Vi bonkade farbröder i huvudet med mattan, stötte till kvinnor och barn med de enorma plastbackarna och dängde påsar till höger och vänster när vi med nöd och näppe tog oss ombord på 192:an. Vi fick även ett smakprov på engelsmännens påstådda hjälpsamhet när folk från höger och vänster nästan slet saker ur händerna på oss för att hjälpa att bära av och på allt på bussen.
Vi fick någon form av dödsryck där och packade upp allt, monterade ställning, vek in kläder, bäddade sängar och klippte håret men nu ligger vi slagna som hjältar, proppmätta, nyklippta och konstaterar att vi inte duschat sedan i förrgår, på vår alldeles egna säng ute i Archway.