mistermellz

Jag tycker inte om att skriva ut eller tala om mina projekt för andra än mig själv för det sätter press på mig att göra precis som jag har sagt, och oftast så har jag ändrat mig lite på vägen för jag gör helt enkelt alltid så som det känns bäst för stunden. Det handlar inte om att jag inte kan hålla ett löfte, det drabbar ingen annan än mig själv, men jag vill verkligen bara kunna styras av vinden så mycket som möjligt för det är då jag mår som bäst. Klart att jag kan fullfölja något jag eller någon annan lagt ut för mig men jag är helst bara fri. Jag begär inte mer av mig själv.
Men för ett tag sedan insåg jag att jag behövde ta mig härifrån. Jag tror på mig själv helt och hållet i alla situationer, men ibland litar jag inte på att jag tar tag i det jag behöver göra för mig själv, utan nöjer mig med att hålla mig flytande. Jag insåg att jag behövde göra något för att detta skulle bli av, så jag tog första bästa stad jag var ganska säker på skulle vara en bra början, och jag berättade för alla som ville veta att jag skulle ge mig av. Jag valde London. Så fort ordet lämnat mina läppar så var det bestämt, för jag ogillar starkt att ta tillbaka något jag sagt.
Månaderna gick och jag insåg att för att komma iväg så måste jag göra ett till utlåtande, för om jag inte sa ett mer bestämt datum så skulle det alltid heta "när jag samlat ihop tillräckligt med pengar" eller "så fort jag vet vad jag ska göra". Jag sa november. Första november, och det var spikat.
Så jag skriver det här, nu, stryker under, att den första november åker jag till London. För nu duger inte dessa gator att vandra längre. Jag har verkligen sett allt.