mistermellz

Trots att destinationen är bestämd för herrans många månader sedan, biljetten sedan länge är bokad och betald, fet-ryggan är inköpt och visumet dimpat ned i brevlådan så är jag inte mer än medveten om att jag snart lämnar svensk mark och vinterkyla bakom mig. Trots vetskapen om saker i allmänhet har jag alltid svårt att känna av dem förrän de riktigt slår in.

Kanske har jag någon form av immunförsvar mot potentiell besvikelse, eller kanske har jag inte vuxit upp så pass att jag kan leva annat än i nuet.

I vilket fall som helst så framkallar detta aldrig någon stressfaktor. Skönt, jag kan fortfarande sitta här i soffan med två veckor till avfärd och filosofera över de små detaljerna som kantrar min väg fram tills dess, vilka jag hade missat om jag i huvudet redan vore där.