Ballonger
Ibland känns det som om jag tappat greppet om mig själv lite. När man var liten och fick en heliumballong så knöt man den runt handleden, och trots det höll man i snöret hårt som fa-an, för känslan av att veta att den kan flyga iväg så lätt var lite läskig. Ibland knöt man lös den och släppte jättefort, och när man sedan fick grepp om snöret igen så dunkade hjärtat i hundranittio. Men så gjorde man det igen, för att man kunde, och för att det gav en så skön och pirrig känsla i magen.
Flög ballongen iväg då man var yngre så kunde man ju få en ny, för man släppte visserligen med flit, tog en risk, men man gjorde ju sitt bästa för att fånga den, egentligen. Men jag undrar; släpper man ballongen med flit, och bara står där och tittar när den försvinner upp i det blå, är man värd en ny ballong då?
source: unknown
Kommentarer
Postat av: Anna
Hej Melinda,
ville bara säga att jag fortfarande läser din blogg med jämna mellanrum och du är fortfarande en himla stor inspiration för mig :) jag tycker väldigt mycket om att få ta del av vad du skriver och jag tycker du är en himla himla intressant människa.
kram på dig!
Anna
Trackback
