mistermellz

Jag började dagen med en löprunda runt sjön. Efter en snabbdusch kände jag mig sådär nylöpt och ironiskt nog full av energi som man blir efter ett bra pass. Jag skulle laga lunch med en vän, men det visade sig att hon behövde sova. Det har jag full förståelse för, så jag satte igång att göra nytta.

Det tog ungefär femton minuter så hade jag släppt diskborsten och satt på sängen med benen i kors och plöjde inspiration på min macbook. Bloggar tillhörande människor jag aldrig mött men ändå tycker att jag känner för att de är så duktiga på att uttrycka sig i text och bild.

Det blev mellan varven ett och ett annat serieavsnitt, knaprandes på en och en annan morot. Har för vana att alltid ha morötter hemma då jag upptäckt att det inte är sötsug jag drabbas av i tid och otid utan snarare tuggsug.

Nu är klockan efter nio på kvällen och jag har som högst varit till sophuset och affären idag. Inte träffat några människor jag känner, inte pratat i telefon. JO, nu ljög jag. Min chef ringde.

Poängen var hur som helst att jag inte riktigt har existerat idag, och det har jag nog egentligen inte gjort på ett bra tag.

Just nu ligger jag blixt stilla på sängen, bredvid mig ligger en vattenflaska. Ser fascinerat på när vattenytan rubbas med vart och ett av mina hjärtslag.

Jag har tydligen en väldigt intensiv vilopuls, utan att vara illa tränad (även om folk brukar påstå att det hör ihop). En vän sa en gång att kanske har jag ett väldigt litet hjärta som måste slå hårdare och fortare för att klara av att pumpa runt allt mitt blod.